trapelear

< trapelo
  1. v i Falar moito pero sen coñecemento do asunto que se trata.
Verbo: trapelear
Forma verbal: Infinitivo

Indicativo

Presente

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapeleo

trapeleas

trapelea

trapeleamos

trapeleades

trapelean

Copretérito

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapeleaba

trapeleabas

trapeleaba

trapeleabamos

trapeleabades

trapeleaban

Pretérito

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapeleei

trapeleaches

trapeleou

trapeleamos

trapeleastes

trapelearon

Antepretérito

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapeleara

trapelearas

trapeleara

trapelearamos

trapelearades

trapelearan

Futuro

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelearei

trapelearás

trapeleará

trapelearemos

trapelearedes

trapelearán

Pospretérito

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelearía

trapelearías

trapelearía

trapeleariamos

trapeleariades

trapelearían

Subxuntivo

Presente

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelee

trapelees

trapelee

trapeleemos

trapeleedes

trapeleen

Imperfecto

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelease

trapeleases

trapelease

trapeleasemos

trapeleasedes

trapeleasen

Futuro

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelear

trapeleares

trapelear

trapelearmos

trapeleardes

trapelearen

Imperativo

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

-

trapelea

-

-

trapeleade

-

Formas nominais

Infinitivo conxugado

Eu

Ti

El/Ela

Nós

Vós

Eles/Elas

trapelear

trapeleares

trapelear

trapelearmos

trapeleardes

trapelearen

Xerundio

trapeleando

Participio

trapeleado

trapeleada

trapeleados

trapeleadas